Under hela sommaren och på längre ledig tid, befinner jag mig på en liten ort strax utanför Kopparberg. Kopparberg ligger i Ljusnarsbergs Kommun med ca.4800 invånare, och är en av Sveriges fattigaste kommuner.
På våren när jag gör min vanliga rundtur i kommunens glesbygdsorter, ser jag hur fler och fler hus står helt tomma, eller där hela områden rivs i brist på hyresgäster.
Jag ömmar verkligen för människor när barnen flytt boet, eller där make eller maka gått bort, eller på grund av sjukdom tvingas flytta.
Tittar ibland på de husannonser som ligger ute på nätet, kring Kopparberg, Hörken, Ställdalen etc.
En hel del hus ligger ute till försäljning, år efter år. Ett modernt hus med 5-6 rum o kök kan här hittas runt 200 000:-.
En kyrka som en gång utnämnts till Sveriges vackraste. Loppisar, lugn shopping, guldvaskning, sten och postmuseum. Ett järnvägsmuseum planerar sitt öppnande i år.
Ställbergsjätten och tyskgruvorna i Hörken, är kanske inte det man tänker på som första turistattraktion, men de fyller ändå ett stort sevärt syfte. Små historiska händelser har bevarats och hittas på många platser runt om i Ljusnarsbergs Kommun.
Bygden ger så mycket genom sin natur och de små historiska händelser som bevarats i hela kommunen.
.
Skidanläggning Klacken. Klackens prisvärda camping och stugor, med närheten till natursköna skogar där läckerheter som bär och svamp kan erbjudas.
Det är en byggd att bevara, och därför blev jag ledsen när jag såg Ställdalens (som ligger någon mil utanför Kopparberg) framtidsdiskussion i det senaste programmet av Agenda.
Vilken chans har den påtvingade glesbyggdbefolkningen till att bo kvar?!
I Agenda slogs de med siffror. Rena valfläskdiskutionen, som inte gav någon ett bra svar. Ingen diskution kring den vansinniga privatiseringen av apotek och järnväg. Men snälla, lös verkligheten nu!
Information ut till folket, från en brusande televison kan lätt bli till ett förträngande brus. Vem bryr sig? Jag bor inte där…
Alla behöver tänka om för ett bevarande av hela vårt avlånga land, att storsatsa enbart i storstäderna är inte hållbart.
Vad man ber om i Agendas inslag är en fungerande liten affär eller varför inte en större kiosk, med postservice och apotek.
Vad man ber om är fungerande järnväg och bussförbindelser. Idag körs vissa buss sträckor, en gång på morgonen, och en på eftermiddagen. Dock inte helger…
Vem bryr sig om sänkt restaurangmoms?! När man inte kan ta sig till eller från en restaurang kvällstid, om man bor på en plats som Ställdalen. Varför inte skattebefria glesbyggds kiosker, när vi nu har en regering som älskar skattesänkningar.
Arbetstillfällen flyr när företag inte vill flytta till orter utan fungerande förbindelser.
Tänk till för en blomstrande framtid för alla. Där valet att fly glesbyggden ska vara ett val, och inte som idag, en ekonomisk smärtsam flykt för att överhuvudtaget överleva…
En text av Winnie Kavsjö
