Lutar mig tillbaka och tar plats bakom det stora fönster som vetter ut mot ett underbart vackert Sverige.
Ser där ute välputsade fasader millimeter ansade gräsmattor och högar med hopkrattade vinterkvistar.
Sänker sakta ner stressaxeln samtidigt som tåget tar mig närmare och närmare det slutgiltiga målet.
Värden ropar - Örebro nästa och mer än halva resan är nu avklarad. Tar mitt bagage och letar efter ”Tåg i Bergslagen” som kommer ta mig till mitt slutgiltiga mål.
Det är alltid här mina tankar får sig ett fantasiutlopp kring nu och dåtid. Det är här mina funderingar kring stress storstad, och landsbygd alltid dyker upp och tankarna lever sitt egna lilla liv…
Ser vackra men allt för tomma byar som snabbt svischar förbi. Historiska byggen från en skör dåtid.
En bit in i Ljusnarsbergs kommun nås slutdestinationen.
Här har jag numera mitt lilla paradis, ett bänkbord vid älven som för mig är en ”bara-vara-andas” plats. Sätter mig med min kaffemugg och funderar…
För några år sedan befann jag mig på en facklig utbildning
där vi fick frågan:
– Har du någon favoritplats på denna jord där du bara mår så där bäst?
Ett antal vykort låg utspridda på ett bord och vi skulle var och en ta var sitt kort som symboliserade denna plats.
Ämnet var: Psykosocial stress ….
För mig var denna Fackliga utbildning en av orsakerna till att mitt psykosociala och fysiska arbetsmiljöintresse åter väcktes.
Hur kan jag själv som medarbetare bidra till en god arbetsmiljö? Hur gör vi på fikarasten kring det där bordet i personalrummet?
Vilket vykort ser du….
Lutar mig tillbaka och blickar ut över ett underbart vackert Sverige…
Text: Winnie Kavsjö
Kommunalare i union: Anna Skarsjö - Hans Hahn - Jari Kauppinen - Susanne Eliasson - Tanja Josic -
Ulrika Winblad - Pedersen Winnie Kavsjö
så fint skrivet ...
SvaraRaderaAna Maria